De biologiska drivkrafternas makt i framgång
Äntligen föll allt på plats! Hela den teori om Vings framgångsformel som jag så mödosamt mejslat fram ur allt mitt teoretiska kunnande, har nu verifierats i forskningen. I november samlades neuroforskare och företagsledare från hela världen i San Fransisco på ”Neuroleadership Summit 2011″. Budskapet var vikten av att förstå de biologiska drivkrafterna bakom vårt sociala beteende:
Med hjälp av förståelse för hur hjärnan fungerar kan man skapa mer adaptiva och resilienta organisationer.
Adaptiv förmåga kan beskrivas som förändringsbenägenhet, resiliens som flexibilitet. Och allt hänger på medarbetarna har ett välmående och integrerat Mind.
Vad betyder då det i verkligheten?
Minimera hot och maximera njutning
Våra hjärnor är fantastiska och lever sitt eget liv. Bara en liten del av det som processas där uppfattas av vårt medvetande, utan hjärnan ägnar dagarna åt att försöka undanröja hot och maximera njutning. När dessa båda konkurrerar vinner alltid försvaren mot hoten. Annars skulle vi inte överleva.
Fascinerande är att hjärnan inte märker skillnad på reella överlevnadshot och sociala och/eller psykologiska hot. Hjärnan reagerar precis likadant: med att koncentrera all sin energi till de delar av kroppen som krävs för att vi ska kunna försvara oss – att fly, kämpa eller spela döda. Resten av hjärnan dräneras på energi, exempelvis arbetsminnet där vi processar analytiskt tänkande och kreativitet.
Sociala hot stinger av resten av hjärnan
Konsekvensen blir en oförmåga att tänka klart. Vi blir också negativt inställda till nya människor och förändringar. Vi har ju fullt upp med att överleva. Så fort vi uppfattar något som ett socialt hot – det kan räcka med att någon tittar bort – lägger sig vår hjärna i hot-läge. Ökande krav och sociala konflikter kan räcka för att en hel organisation ska hamna i ett akut hot-läge.
Om hjärnan fastnar i ett stressläge skapas ständigt aktiva rädslonätverk, och vi övertolkar hot och negativa händelser. Förbindelsen mellan olika delar av hjärnan slutar fungera, arbetsminnet försämras och vi utvecklar ett tunnelseende. Till skillnad mot när de sociala hoten är undanröjda – då blommar hjärnorna.
Uppmuntra den sociala hjärnan med en inspirerande företagskultur
Forskarnas slutsats är därför att framtidens ledarskap kommer att fokusera på att medvetet uppmuntra den sociala hjärnan. Detta genom att bygga en företagskultur där människor agerar tillsammans, intresserar sig för och framför allt hedrar varandras olikheter. Då stimuleras våra hjärnor till att bilda s k integrativa fibrer.
Vi vet också att sannolikheten ökar att en person får en insikt om sinnestillståndet är positivt.. Med ganska små medel kan man skapa ett positivt stämningläge på arbetsplatsen och försätta medarbetaren i positiv affekt. I det läget fungerar hjärnan optimalt och tankar, känslor och uppmärksamhet samarbetar i ett välmående ”Mind” som är adaptivt och resilient. Vi blomstrar tillsammans!
Stimulera hjärnan med SCARF
Så istället för att släcka hjärnans analytiska och kreativa system kan vi istället stimulera dem. Ett hjälpmedel är SCARF som beskrevs av två forskare. SCARF är fem biologiska reaktioner i känslohjärnan – och upplevelser som försätter hjärnan i hot- eller belöningsläge:
Status
= Känslan av vår upplevda betydelse, relativt andra. Att positionen i hackordningen är hotad, att vi känner oss utfrysta eller att vi fått tuff kritik kan upplevas som statusförlust och ge samma inre skräck och hotreaktion. På samma sätt belönar hjärnan oss när vi kliver upp på statustrappan (i form av lön, uppmärksamhet eller utbildning) med prestationsförmågan ökar kraftigt.
Förutsägbarhet (Certainty)
För att kunna förutsäga den nära framtiden och säkra vår överlevnad, letar vi ständigt efter mönster. En medarbetare som agerar oväntat blir en störning/hot, liksom chefen som är otydlig med sina förväntningar. Ännu värre är förstås om det finns en risk att förlora jobbet.
Allt som skapar trygghet sätter igång belöningssystemet. Det kan vara så enkla saker som ett musikstycke med en refräng som hjärnan känner igen – och belönar. Information bör upprepas många gånger, som en refräng.
I förändringar kan tydliga strategier och transparens, att bryta ned projekt i mindre steg och att tydliggöra förväntningar ge medarbetarnas hjärnor en upplevelse av kontroll och förutsägbarhet som minskar osäkerheten och därmed hotet.
Autonomi/självständighet
= Upplevelsen av att kunna påverka sin situation. Motsatsen är maktlöshet. Hjärnan belönar när den får påverka. Att utsättas för mikrostyrning kan upplevas som ett starkt hot. Även arbete i stora grupper innebär automatiskt en minskning i autonomin. Det är alltid bättre att erbjuda ett val mellan två möjligheter, än att ge en order.
Relationer
När vi saknar sociala kontakter uppstår en känsla av ensamhet, vilket för hjärnan är ett hot. Likaså att möta en okänd person. Därför dricker många alkohol på stora kalas. Information och tankar som kommer från en person som jag betraktar som vän behandlas av samma nätverk i hjärnan som om det vore våra egna tankar. Vi formar helt enkelt små stammar där vi känner tillhörighet och sammanhang. Ju mer tillit desto starkare samarbete och ju mer info utbyts. Då blir det lätt att se vikten av att chefen är på rätt sida… Och att chefen skapar sammanhang för att samarbeta och utveckla trygga relationer.
Rättvisa (Fairness)
Orättvisa försätter hjärnan i hot-läge. Otydlighet skapar lätt känslor av orättvisa, vilka kan minskas genom ökad transparens och kommunikation. T ex att känna till företagets finansiella situation.
Hitta rätt kommunikationssystem och processer
Givetvis är det ledarens uppgift att skapa förutsättningar för att minska de sociala hoten och öka den sociala tryggheten. Där har belöningssystem, kommunikationssystem, beslutsprocesser och infoflöden stor betydelse. Inte minst måste ledaren ha självkännedom om sociala hot och medvetenhet om vad som pågår ute i organisationen för att kunna lyfta och prata om dem.
Företag blir framgångsrika om de kan konsten att se människor, ta hand om deras behov och försätta dem i tillstånd där de mår bra och presterar som bäst.
Det känns skitbra att även forskningen har kommit fram till samma slutsats som jag!
Vill du läsa mer? Informationen kommer från Holone nr 3/2012 www.holone.se
