Att ”possa” gör grupper högpresterande

”Possa” höjer prestationen

Jag har lärt mig ett nytt ord. Att POSSA!  Det betyder att ge positiv förstärkning när jag kommunicerar med andra människor och under möten. Positiva strokes. Istället för att fråga ”Varför gör du så?” Eller ännu sämre ”du har uppenbarligen som vanligt inte tänkt, eller hur?”

Positiva strokes öppnar upp
Det är ingen raketforskning att människor öppnar upp – istället för att gå i försvar – och får lust att bidra i en kreativ, konstruktiv anda om vi använder positiva strokes. Det lärde sig somliga redan på 60-talet under Vingkursens s k ”positiva dag”. Då fick man inte fick säga något negativt, utan skulle vända allt till något positivt. För att se effekten – och att det går. För många blev det en ny ledstjärna i livet.

Det är alltså ordet ”possa” som är nytt. Och nu handlar det om forskning ”Om kommunikation i högpresterande team” av Birgitta Södergren, docent företagsekonomi, vid IPF vid Uppsala Universitet. Hon har bl a räknat positiva och negativa påståenden/kommentarer under möten, i en mängd olika grupper.

Högpresterande team uppmuntrar och stödjer
Det visar sig att högpresterande team gav 5-6 gånger fler positiva strokes till varandra än negativa; positiv feedback, uppmuntran och ett stödjande sätt att samtala. Man refererade till varandra, byggde vidare på andras tankar och visade respekt och sympati för varandra och förstärkte styrkor.

Lågpresterande team använde däremot 2-3 gånger så ofta ”dissande” uttryck. De avfärdade, avvisade, förminskade varandra och använde härskartekniker. Gav kritik och negativ återkoppling, var sarkastiska och nedlåtande. Vilket låser diskussionen och stänger ned tankegångar. OBS – det är inte negativt att ha en avvikande åsikt. Det är något helt annat.

Tryggt, öppet och lärande klimat
Studien har använt den s k Losada-metoden från USA (Losada/Heaphys 2004) som visar att framgångsrik kommunikation – förutom ”possandet” – består i förmågan att skapa ett tryggt, öppet och lärande klimat.

Detta görs genom att uppmuntra individernas nyfikenhet och frågande, genom att det i gruppen blir självklart att dela med sig av kunskaper, erfarenheter och tips – i en ständig dialog.

Uppmuntra nyfikenhet genom lika delar utforskande som delande
För att bli framgångsrik krävs lika delar ”Inquiry” (= undersöka, ställa utforskande frågor och följdfrågor, bjuda in de tysta och ta initiativ till extern kunskapsinhämtning. ”Hur vore det om, vad tror ni om att…”) och Advocacy (= bidra och berätta, dela kunskap och råd samt tipsa om källor och kontakter.) Det kan vara svårt i storgrupp varför indelning i mindre grupper rekommenderas, liksom att jobba utifrån ”case”.

I Sverige är vi sämre på att utforska. Anses det vara fult att fråga?

Lika viktigt med kundfokus som med självuttryck
Den andra parametern där effektiva team måste vara höga, är att BÅDE föra in och samverka med Other/Andra (kolleger, andra avdelningar, kunder, samarbetspartners, samhälle, omvärld och utomstående) och vara öppen med Self/Jaget (sina egna och gruppens behov, tankar, idéer, svagheter, farhågor och perspektiv.)

Det är givetvis en balans att allt inte bara handlar om sig själv, men det är lika viktigt att inte åsidosätta sig själv som att kunna beakta andras perspektiv. En grupp måste givetvis vara kundfokuserad, men också ha ett tydligt självuttryck. Det är en klar måbra-faktor att medarbetare vågar vara sig själva. Då får inte självet försvinna. Det är dock skillnad på att ”vara sig själv” och att ”vara sig själv nok”.

Ledaren är inte så viktig som flytet mellan människor
Ledaren är viktig, eftersom hen sätter agendan och agerar föredöme. Men inte SÅ viktig. Det finns ofta andra nyckelpersoner i teamet som kan se till att det funkar. Det är flytet mellan människor som skapar delaktighet och dynamik.  Och chefer tycker ofta att de är en större boll än de egentligen är, se bildJ

Gott lärandeklimat = goda prestationer i organisationer
Högpresterande team kan alltså konsten att kommunicera, vilket också visade sig i såväl produktion som sociala relationer och psykosociala friskfaktorer.

Bättre ekonomiskt resultat, nöjdare kunder, färre sjukdagar och högre upplevd friskhet! Vi mår bra när vi får känna oss betydelsefulla, kompetenta och omtyckta.

Mötesformen är mycket viktig, liksom rummet. Hierarkier flyttar in i kommunikationen, och måste brytas aktivt liksom- Bygg in dialoger
och lär av de gånger det går bra!

Inte minst – var själv en förebild – det smittar! Börja possa var du än är!! Det skadar i alla fall inte.

Läs mer om studien ”Balanserad kommunikation – en nyckel till produktivitet och hälsa? – en interaktiv studie av enheter i kommuner och landsting.” på http://www.ipf.se/sv/forskning2/#sthash.2VepMDlU.IYyvzmJr.dpuf.
Studien startade i februari 2007. Där anges syftet vara att bidra till att väsentligt öka kunskaperna om hur konstruktiv kommunikation och ett gott lärandeklimat kan bidra till ett bättre arbetsliv, både i termer av ökad produktivitet och ökad hälsa. Om forskningsstudien visar positiva resultat kan det i förlängningen bana väg för en delvis ny syn på ”rationalisering” i kommuner och landsting, där man investerar i ett utvecklat lärandeklimat i stället för t ex omorganisation. 

Bookmark the permalink.

Comments are closed.